96 romaner för dig som fortfarande har bråttom av Henrik Lange
Henrik Lange gjorde för två år sedan stor succé med albumet 80 romaner för dig som har bråttom. Där sammanfattade han litterära verk, som Odyssén, Mina drömmars stad och Factotum med tre rutor. Efter ett utvik i filmens värld, med albumet 99 filmer du slipper se, är han nu tillbaka på gamla jaktmarker. 96 romaner för dig som fortfarande har bråttom heter uppföljaren och mycket är sig likt. Lange sammanfattar åter litterära klassiker, som Doktor Glas, I väntan på Godot och Faust. Men har gör även utvik till seriernas värld med Watchmen och till bilderböckernas värld med Pettson får julbesök.
Av någon anledning är det inte lika roligt längre. Kanhända beror det på urvalet? Det är inte lika många klassiker utan den litterära floran Lange botaniserat är betydligt mer spretande här. Ibland blixtrar det dock till och blir hysteriskt roligt, som när han tolkar Bruno K Öijers Svart som silver.
96 romaner för dig som fortfarande har bråttom är lite för ojämn, till skillnad från den tidigare boken. En gallring bland innehållet hade varit bra. Fast när Lange är rolig är han otroligt rolig. Hans avskalade, naiva och humoristiska tecknarstil passar väl i detta sammanhang. Men det är nog dags att Lange lämnar sitt nischade område ett tag och gör annat.
Rekommenderas.
Johnny Cash: I See a Darkness av Reinhard Kleist
Johnny Cash är en av de mest kända countrymusikerna någonsin. Han fick en ny publik i slutet på sin karriär då han gjorde de odödliga American Recordingsskivorna under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Ytterligare popularitet fick han via biografi-filmen Walk the Line med Joaquin Phoenix och Reese Witherspoon. En hel drös med biografier har utkommit på marknaden, varar flera är av Cash själv.
Reinhard Kleist är en tysk serietecknare. Han har bland annat vunnit tyska priset Max und Moritz-award för sin serie Lovecraft, en biografiserie om författaren H. P. Lovecraft. Han fortsatte med biografier i serieform och hans hittills största succé är seriebiografin om countrylegenden Johnny Cash, som utkom 2006. Den vann priset för bästa tyska seriebok det året. Den har hittills översatts till bl.a. franska, spanska, engelska, italienska och grekiska. 2008 kammade Kleist in sin andra Max und Moritz-award, denna gång för Cashbiografin.
Biografin handlar mer om myten Cash och bör tas med en nypa salt. Det bör å andra sidan alla biografier göras. Den handlar givetvis om Cash uppväxt, hans drogproblem och hans inte helt okomplicerade relation med June Carter. Men biografin handlar även en hel del om Glen Shirley, en fånge på Folsom som skrev låten Greystone Chapel. En låt Cash spelade in live i fängelset med Shirley i publiken. Avslutningsvis handlar albumet om den mycket gamle och sjuke Cash och hans sista legendariska inspelningar med producenten Rick Rubin. Allt beskrivs trovärdigt med knivskarp dialog och mycket välgjorda hårdkokta teckningar. Men det allra bästa med Johnny Cash: I See a Darkness är att Kleist väljer att beskriva sångerna i bild. Han gör alltså små tecknade noveller (vissa helt utan dialog) av några av countrylegendens största hits, som Folsom Prison Blues, Don't Take your Guns to Town, (Ghost) Riders in the Sky, Big River, A Boy Named Sue och Cocain Blues.
För den som inte känner till detta så är I See a Darkness en låt av Will Oldham som Cash gjort en kritikerhyllad version av på fantastiska skivan American III: Solitary Man från 2000.
Jag är ett stort fan av Cash och har läst flertalet biografier. Sällan har det varit så underhållande och informativt som här. Det här är det bästa jag läst på år och dar. Jag hoppas mer av Kleist översätts, helst på svenska men engelska fungerar också bra.
Rekommenderas varmt!
Seriebibliotekariens verk på reggae-sida
Detta inlägg har lite grann med serier att göra. Men mestadels handlar det om seriebibliotekariens ego. Jag har gjort mitt första uppdrag som tecknare. Det är mina figurer "Gruff" som nu pryder min bäste väns, the Reggae Librarians, fantastiska reggae-sida file under reggae. Kolla gärna in den.
Gravid!: tecknade iakttagelser av Karin Oswald
Gravid! skapades ursprungligen som en present till Karin Oswalds vänner, ett lesbiskt par som precis hade blivit föräldrar. Oswald är också noga med att påpeka att ett syfte med boken var att försöka normalisera olika familjekonstellationer och vända sig bort från heteronormen. Fast boken började egentligen som ett sätt att bearbeta Oswalds egen graviditet. Mellan allt illamående och alla välmenande kommentarer från omgivningen började hon skissa och göra anteckningar. Detta ledde till serieteckningar som från början inte var avsedda för publicering. Från början var tanken att "någon som kunde teckna" skulle ta hennes texter och idéer och skapa en serie. Men så blev inte fallet och Karin Oswalds egna teckningar gavs ut istället via Books on demand.
Boken består alltså av "enrutingar" som på olika sätt tar upp graviditet. Gravid! bygger mycket på igenkänningshumor. En del "kängor" delas också ut, framför allt till folk som "tycker att det är gulligt med illamåendet, men även mödravården och föräldrarutbildningen får den del kritik.
Jag har presonligen svårt för den här typen av böcker, även om jag inser att jag inte tillhör den huvudsakliga målgruppen. Men de visdomsord som delas ut är för mesiga i min smak och påminner en del om serien Lilla fruntimret av Gunilla Dahlgren. För mig blir det här helt enkelt tråkigt. Dessutom är streck-gubbe-teckningarna under all kritik. Men för den som har/haft liknande graviditetserfarenheter som Oswald själv fyller säkert boken en funktion.
En ytterst svag rekommendation.
Killing Joke av Alan Moore och Brian Bolland
Detta album finns än så länge bara på engelska.
Killing Joke brukar anses vara ett av de allra bästa Batman-albumen. En av orsakerna bakom detta påstående är att man i detta album får Jokerns bakgrundshistoria. Man får alltså ta del av de händelser som sedermera ledde fram till att en misslyckad komiker blev Batmans ärkefiende. Förutom detta handlar albumet om hur Jokern försöker få polismästare Gordon att förlora förståndet. Bland annat genom att skjuta hans dotter Barbara Gordon vilket leder till att hon för alltid blir rullstolsbunden. Men eftersom Barbara Gordon (som för övrigt är bibliotekarie) i hemlighet är Batgirl är hon tvungen att lämna trikåerna på hyllan i fortsättningen och förbli hjälte på annat sätt.
Serieförfattaren Alan Moore är en gigant inom den här typen av serier. Han har gjort ett av de allra bästa album någonsin, d.v.s. Watchmen. Vidare har serielegenden gjort en faktabok i serieform om Jack the Ripper som heter From Hell (och filmatiserades med Johnny Depp) samt V för Vendetta (filmatiserad även den).
Tecknaren Brian Bolland är ganska erkänd i branchen med serier som Batman, Camelot 3000 och Judge Dredd på sitt CV.
Detta album må vara tunnt till sidantal men Killing Joke är definitivt inte tunnt till innehåll. Bollands teckningar är helt fantastiska och mycket passande till det fyndiga manuset. Det är bara att instämma till de många lovorden Killing Joke fått. Men kom ihåg att detta är ett renodlat vuxenalbum.
Ett måste!
Roparen av Jakob Nilsson
Steig Trenter är en legend inom den svenska kriminallittaraturen. Omkring 25 böcker han han skriva om hans hjälte, fotografen Harry Friberg. En handfull filmatiseringar har gjorts där bland annat Örjan Ramberg ikläder sig rollen som Friberg. Men det är först 2008 som första serieversionen utkommit. Att föra över skönlitteratur till serielitteratur är vanskligt. Men ibland lyckas det. Som här.
Roparen handlar om Anna Celin som ska på en resa till Italien med sin väninna. Dessvärre visar det sig att väninnan är mördad. Polisen och även fotograf Harry Friberg luskar i fallet och det visar sig att Celins väninna haft en dolt förflutet.
Nykomlingen Jakob Nilsson lyckas på ett suggestivt sätt återskapa 1950-talets Stockholm. Han har förvisso kortat ned handlingen om man jämför med originalromanen. Jag tycker att det var ett lyckat val. det är mer driv i historien nu. Nilsson tecknar i samma anda som Hergé och gör det lyckat. Det här är helt enkelt mycket läsvärt. Jag vet att Stieg Trenters hustru Ulla Trenter godkänt projektet och att hon gillar resultatet, utom sista rutan. Hon menar att den inte var i Trenters anda och jag kan bara instämma. Men trots det är Roparen ett läsvärt album och ett bra exempel på en roman som fungerar alldeles utmärkt i serieform.
Rekommenderas.
Seriebibliotekarien pratar Asterix i radio P4 Gävleborg
Asterix & Obelix födelsedag - Den Gyllene Boken av Albert Uderzo
Asterix hör till de riktigt stora franska serierna. Idag finns seriealbumen översatta till 107 olika språk och har sålt mer än 330 miljoner exemplar världen över. Serien innehåller tydliga franska karaktärer så det är inte så konstigt att Frankrike firar med råge. I Paris firades gallern med konserter och utställningar över hela staden. Det mest spektakulära firandet kom ifrån franska flygvapnet som tecknade Asterix på himlen. Detta spektakulera evenemang kan du se här. Dessutom utkommer ett nytt Asterixalbum i samband med firandet.
Asterix skapades från början av manusförfattaren René Goscinny och tecknaren Albert Uderzo. Då Goscinny (som för övrigt även skrev manus till serien Lucky Luke) gick bort 1977 av en hjärtattack valde Uderzo att själv även skriva manus till Asterix. Kvalitén sjönk som en sten. Asterix-puristerna menar att inga album efter Asterix i Belgien är något att ha. Själv tycker jag att de tidiga albumen, som Det stora bygrälet, där Uderzo själv skriver manus funkar. Däremot är de senare Asterixalbumen, som Obelix på galejan och Asterix. Himlen faller ner över hans huvud under all kritik. Dessvärre är Asterix & Obelix födelsedag - Den Gyllene Boken minst lika usel. Boken är fruktansvärt spretig. Lite fyndig är den till en början då alla i byn är 50 år äldre. Men sedan dyker Uderzo själv upp och föryngrar dom. Sedan går det utför med albumet. Förvisso innehåller det några fyndiga konstparodier då Asterix och hans vänner (samt Caesar själv) är porträtterade som kända verk. Men det räcker inte. Det här är dessvärre riktigt uselt. Albumet är intressant enbart för att det släpps lagom till 50-årsdagen.
Rekommenderas inte.
Dags för radioframträdande igen
På tisdag 3 november 09.30-10.00 är det dags för mangabibliotekarien att dyka upp i Radio P4 Gävleborg igen. Det blir dock inget mangarelaterat denna gång utan halvtimmen kommer att vikas till 50-årsjubilaren Asterix. Lyssna gärna.
